CT - Computed tomography

Hej fina läsare! (English below)

Nu har vi spenderat några dagars praktik på CT (datortomografi) och tänkt dela med oss av våra nya erfarenheter från dessa dagar. Vi har lärt oss mycket men också fått se saker vi INTE tar med oss hem till Sverige. Vi vill illustrera erfarenheterna för er genom ett dagboksinlägg av en fiktiv patient.




************
Torsdagen den fjärde Juli
Hej, mitt namn är Nguyễn* (*Ett väldigt vanligt vietnamesiskt namn) 

Igår kväll trillade jag och slog i huvudet, det gjorde så ont. Idag bestämde jag mig för att uppsöka en läkare på sjukhuset. På sjukhuset fick jag vänta för att få komma till läkaren. Läkaren bestämde att jag skulle genomgå en CT-undersökning och därför fick jag en remiss dit.

Jag fick min remiss i pappersform i handen och gick vidare till röntgenavdelningen. Jag var tvungen att fråga personer på vägen för att hitta dit, men kom tillslut fram till rätt plats. Innan jag kunde gå vidare med min vård så var jag tvungen att betala avgiften för röntgenundersökningen.

I det lilla lilla väntrummet, max 10 stolar, fanns det som tur var en stol ledig till mig. Jag lämnade min remisslapp till en röntgensjuksköterska (rtgssk) inne i deras arbetsrum men rtgssk hade mycket att göra att hen inte hann svara på mina frågor. Hen tog min remisslapp och bad mig sitta ner och vänta. Hur länge ska jag behöva vänta? Många är före mig i väntrummet eftersom jag kom sist och det fungerar som en drop-in avdelning. Ibland kan det komma akuta patienter och de går såklart före oss som är med i kösystemet. Ibland kommer det patienter jag tror är någon högt uppsatt eller som känner någon i personalen, de går också före i kön. Det är varmt i väntrummet då det är många patienter och det inte finns någon air conditioning för oss som väntar. Eftersom jag nu varit här flera timmar så är jag glad att jag fick med mig en vattenflaska hemifrån och köpte en bulle på vägen hit.

Nu har jag väntat länge för att flera akuta patienter kom före mig, men nu är det min tur. Rtgssk ropade upp hela mitt namn, både för- och efternamn för att kalla in mig i undersökningsrummet. Patienten från föregående undersökning var fortfarande på britsen när jag kom in. Rtgssk sa att jag kunde lägga min väska på slutänden av britsen (undersökningsbordet) och att jag sedan skulle lägga mig med huvudet in mot maskinen, där föregående patient precis haft sina fötter. Eftersom den föregående patienten var en äldre kvinna som hade svårt att komma upp och sätta på sig sina skor så hjälpte jag henne med denna förflyttning. Rtgssk var för upptagna med annat för att kunna hjälpa kvinnan.

Jag la märke till att det inte skedde någon rengöring av britsen innan jag la mig ner på den. Rtgssk hjälpte mig att komma i rätt ställning och använde sedan ett band tvärs över pannan för att jag skulle hålla huvudet så stilla som möjligt. Sedan lyftes britsen upp till ca 1m ovanför markhöjd och laserlampor lystes upp för att rtgssk skulle få mig i rätt position då jag under undersökningens gång åker igenom gantryts innerdiameter. Efter det så gick rtgssk ut ur rummet. Själva undersökningen gick väldigt snabbt, bara några sekunder. Därefter kom rtgssk tillbaka in i rummet för att sänka britsen och sa att undersökningen var klar och att jag ska sätta mig i väntrummet igen för att vänta på att få svar från radiologen i pappersform i handen. Svar i pappersform med tillhörande utskrivna röntgenbilder fås då ens läkare inte är bekväm med datorsystemet eller om man betalat för att ta del av det. Allt som allt var jag inne i undersökningsrummet ca 6,8 minuter. (Siffror baserade på att CT-undersökningsrummet har ca 70 patienter under 8 timmars arbetsdag oberoende på vilken undersökning som genomförs.)

Det var oklart hur länge jag fick vänta på mitt svar från läkaren, men ett papper fick jag i handen med en lång svarstext om mitt medicinska tillstånd. Jag fick mitt svar och röntgenbilderna utskrivna i ett kuvert för att min remiterande läkare ska kunna kolla på dessa också. Svaret måste jag ha med mig tillbaka till min remiterande läkare för att kunna får vidare vård. Jag såg också att rtgssk la min röntgenremiss i en annan hög när jag var klar med undersökningen. Jag vet att det skriver in mig för hand i en stor dokumentationsbok för att veta vilka patienter de har haft under dagen på det undersökningsrummet.

Tack för att jag fick dela med mig av min upplevelse från min röntgenundersökning!

*****





Jämförelser mellan den vietnamesiska och svenska sjukvården under en CT-undersökning:

Basal hygien

• Handtvätt genomförs ytterst sällan, både gällande desinfektion med handsprit och att tvätta händer med tvål och vatten. Det finns inte ett handfat in undersökningsrummet. 
• Handskar används sällan, endast ibland vid PVK-sättning, och då bara en handske, som ibland sparas och återanvänds.
• Spritning av undersökningsrum, brits, utrustning, manövereringsbord görs EJ!
• Sprit-tuss ibland vid PVK-sättning, men kan komma att återanvändas.
• Sprutan som används för att kontrollera PVK är en STOR spruta med NaCl (natriumklorid). Den används under hela dagen och till alla patienter. Under undersökningens gång läggs sprutan med en öppen och oskyddad spets, på en hög saker bakom patienten på britsen.
• Eftersom undersökningsbritsen ej rengörs mellan patienterna är kudde och annat stödmaterial inte rent inför nästa patient. Där en patient precis hade fötterna kommer ev nästa patient att lägga sitt huvud. 

Anhörigas roll 

• Jämfört med sjukvård i Sverige så har anhöriga till patienter i Vietnam en mycket större roll vad gäller förflyttning från brits/rullstol till CT-brits samt patientens komfort och stöd under undersökningen. 

Strålskydd

• Ett blyförkläde finns i undersökningsrummet och används när en närstående behöver närvara inne i undersökningsrummet, som i Sverige.
• Dörren mellan undersökningsrum och kontrollrum låses mellan exponeringar med en hasp.

Arbetsmiljö

• All personal sitter under arbetstid på små plastpallar och trädgårdsstolar av plast. Ergonomiskt sätt tror vi inte detta kan vara bra, även fast man ofta är uppe på fötterna.
• I samma arbetsrum sitter rtgssk tillsammans med läkare och arbetar. De jobbar nära varandra på en tät yta, de sitter ca 1 meter ifrån varandra. 
• I allmänhet finns det ingen hierarki mellan rtgssk och läkare. Till skillnad från i Sverige så umgås man tillsammans och äter frukost och lunch vid samma bord. 
• Kontrollrummet för CT är väldigt trångt. Med alla människor som sitter i rummet och allt spring runtom blir det lätt trångt. 

Dokumentation

För oss som är vana vid mycket och detaljrik dokumentation från den svenska sjukvården är dokumentation som görs för hand på papper en ny upplevelse.

• Patientens namn och ålder används som ID-handling
• Undersökningar per dag skrivs in för hand i en stor loggbok
• Loggboken skrivs vid ett senare tillfälle in i en databas 
• Kontrastmedelsordination kräver ett tillägg i form av en risk underskrift av patienten på en extra formulärslapp.
• Kontrastmedelsuträkning vet vi inte hur de gör- GFR räknas INTE av rtgssk
• Kontrastinformation ger av den remitterande läkaren -- mycket ansvar läggs på den remitterande läkare. 

Tack för att ni tagit er ända hit ner!
Vi hoppas vi kunnat redovisa aspekter kring hur CT-undersökningar genomförs här i jämförelse med det vi upplevt i Sverige på ett engagerande och intressant sätt.

Imorgon börjar vi vår 3:e vecka av röntgenpraktiken. Det ser vi fram emot och vi hoppas ni ser fram emot våra framtida blogginlägg.

Vi ses nästa gång!
-------------------------

















☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆☆

Hello dear readers!

Now we have spent a few days practicing on CT (computed tomography) and intend to share our new experiences from these days. We have learned a lot but have also seen the things we will NOT be bringing home to Sweden. We want to illustrate the experiences for you through a diary entry by a fictitious patient.


************

Thursday the fourth of July

Hi, my name is Nguyễn* (*A very common Vietnamese name)

Last night, I fell and hit my head, it hurt a lot. Today I decided to visit a doctor in the hospital. At the hospital, I had to wait to see the doctor. The doctor decided that I should undergo a CT (computer tomography) examination, and gave me a referral.

I was handed my referral in paper form and could then go on to find the X-ray department. I had to ask people for directions but finally came to the right place. Before I could go on with the examination, I had to pay the fee.

In the tiny waiting room, with max 10 chairs, there was, fortunately, a chair available to me. I left my referral copy to a radiographer by knocking and entering their workroom. Since the radiographers had a lot to do he could not answer my questions. He took my referral note and asked me to sit down and wait in the waiting room. How long will I have to wait I wondered? Many are in front of me in the line and it works like a drop-in department. Occasionally, emergency patients come and of course they go ahead of us who are in the queue system. Sometimes, the patients I think are people with high standing in society or who knows someone in the staff, also go ahead in the queue. It is warm in the waiting room as there are many patients and there is no air conditioning. Since I have been here for several hours I am glad that I got a water bottle from home with me and bought a bun on the way here.

Now I have waited a long time since several emergency patients have come before me, but now it is my turn. The radiographer called out my whole name, both first and last name to call me into the examination room. The patient from the previous examination was still on the bench when I entered. The radiographer said that I could put my belongings on the end of the examination table and that I should then lie down on the table with my head towards the machine, where the previous patient just had his feet. Since the previous patient was an elderly woman who had difficulty getting up and putting on her shoes, I helped her since the radiographers were too busy with other things to help the woman.

I noticed that there was no cleaning of the examination table before I lay down on it. The radiographer helped me get in the right position and then used a band across my forehead to keep my head as still as possible. Then the examination table was lifted up to about 1m above ground level. Laser lamps were lit up so that the radiographer would get me in the right position when I went through the gantry's inner diameter during the examination. After that, the radiographer exited the room. The examination itself was very fast, just a few seconds. The radiographer came back into the room to lower the examination table and to say that the investigation was finished and that I should again sit in the waiting room to wait for the radiologist's diagnostic evaluation answer. This is given in paper form, if the referring doctor has asked for it. Not all doctors are comfortable using computer systems to read the diagnostic evaluation. In this case, you also get your x-ray pictures printed out on special film to physically bring to the referring doctor. As a patient you can also pay to get these pictures and radiologist answer.

As I again entered the radiographers and radiologists work room to recieve the paper answer I noticed my paper referral was put in a pile with others. Information about my examination, such as my name, doctor, examined body part are written down for documentation purposes in a large paper booklet.

All in all, I was inside the examination room about 6.8 minutes. (Figures based on the CT examination room having about 70 patients over 8 hours working day regardless of which study is being conducted.)

Thank you for sharing my experience with my X-ray examination!

*****





Comparisons between Vietnamese and Swedish care during CT-examinations:

Basic hygiene

• Hand wash is NOT performed, there is not a sink in the examination room.
• Gloves are rarely used, only occasionally in the case of PVK, and then only a glove, which is sometimes saved and reused.
• Disinfecting of examination room, the examination table, equipment, and control table is not performed!
• The syringe used to control the PVC is a BIG syringe (approx 50 ml) with NaCl. It is used throughout the day and for all patients. During the examination, it is placed open and unprotected on a pile of stuff behind the patient on the table.

The Role of Relatives

• Compared to healthcare in Sweden, relatives of patients in Vietnam have a much greater role in regard to movement from wheelchairs/hospital beds to the examination table, the patient's comfort and support during the examination.

Radiation protection

• A lead apron is in the examination room and is used when a relative must be present in the examination room.

Working environment

• All staff work during working hours on plastic pallets and garden chairs made of plastic.
• In the same work room, rtgssk sits together with a doctor and works. They work close together as there is only one computer to examine pictures of for the doctor and a computer for the rtgssk to carry out the x-ray examination at. They sit about 1 meter apart.

Documentation - non-existent for us who are accustomed to much and detailed documentation from the Swedish healthcare system.

• The patient's name and age is used as an ID document
• Surveys per day are entered by hand in a large logbook
• The logbook is later typed into a database
• Contrast medium prescription requires a supplement in the form of a risk signature of the patient on an extra form of relaxation.
• We do not know how to contrast contrast agents how the GFRs are NOT counted by rtgssk
• Contrast information provided by the referring doctor - a lot of responsibility is placed on the referring doctor.

Thank you for reading this far!
We hope we could share some of our thoughts regarding care during CT-examinations in an interesting and enlightening way.

Tomorrow we start our third week of internship, which we are looking forward to.
Please look forward to our future posts and we'll see you then.